Om Diaspora

Vad betyder DIASPORA?

diaspora (grek. diaspora utspridning) kallas förhållandet att en religiös folkgrupp lever utanför sitt ursprungsområde i samhällen som domineras av en annan religion. Uttrycket avsåg ursprungligen judarna ”i förskingringen” dvs. utanför Palestina, men har också använts i fråga om t. ex protestantiska grupper i katolska länder, liksom assyriska och syrianska kristna grupperna i bl. a. Sverige. Med betoning på den etniska aspekten kan man begagna sig av ordet om t. ex de stora grupper av människor från olika afrikanska samhällen som till följd av slavhandeln tvingades leva utanför Afrika

Diaspora, nr 3, juni 1998.

Källa: National encyklopedin, fjärde bandet, sidan 555, spalt 3, Bokförlaget Bra Böcker AB Höganäs 1990

Ivan Österblad, Elena Dahl, Claes Hjertman och Lennart Heidenborg om tvåspråkig kulturtidskrift Diaspora

"Diaspora" - ett ord laddat med hemlöshet, hemlängtan och främlingskap, men också med hopp om återförening, hemkomst. Är det ett bra namn för en tidskrift, som ges ut med ambitionen att förena kulturer? Blir inte bilden av isolering och väntan på att återresan skall kunna anträdas alltför tyngande? Inte nödvändigtvis.
Kraftfältet mellan förskingring och förening ger utrymme för spännande tankar. Den som lämnat sitt fosterland söker sitt hemland. Kulturer kan svårligen förenas, men de kan mötas söka och finna varandras värden och kvalitéer. I Diaspora försöker Aco Dragicevic förverkliga något av det slaget. Men en travesti på Tegnér vill han kanske: "inom Sveriges gräns erövra sitt land åter". Men inte bara detta. Han vill också öppna ögon på ömse sidor om en kulturgräns.
Diaspora kan upplevas som ett brobygge, som påbörjas samtidigt - med olika material och arkitektur - från två motsatta stränder. Någonstans skall spannen mötas. När de mötts kan vi gå över bromitten, beskåda och ta till oss de traditioner och de tankar, som skapat den andra brodelens form och struktur.
När jag fick Diaspora i min hand trodde jag att de två delarna, den serbiska och den svenska, skulle vara spegelbilder av varandra, samma texter på två språk. Bra, att det inte var så. Det hade varit en alltför kantig och ospännande metod. I Diaspora får läsaren möta de två kulturerna i texter, som fungerar oberoende av varandra. Jag kan inte läsa serbiska, men i de svenskspråkiga texterna ser och känner jag kulturmötet. Inte som i en spegel, utan som det bör vara, i reflexer och glimtar från prismor av olika material, form och färg.
Artiklarna bjuder på flera stimulerade och nyfikenhetsväckande möten. Inte visste jag något om Alfred Jensen eller att Runeberg översatt serbiska folksånger. Jag går kanske inte vidare med min nyvunna kunskap om dessa båda, men tankar om värdet av kulturmöten har fått näring och bekräftas ytterligare av intervjun med och artiklarna om Straja Novovic. Den fortsatta läsningen bjuder på teater, barnkultur, näringsliv...

Ivan Österblad

På Tidskriftbiennalen ´98 i Stockholm har jag fått ett nummer av Diaspora. Trots att tankarna var upptagna med poesi, kastade jag genast en professionell blick på Diaspora och uppfångade några av dess goda sidor. Missförstå mig inte - jag är inte journalist, min blick kunde inte på något sätt vara professionellt journalistisk. Men ack så professionell i alla fall. Jag råkar nämligen känna ett antal ryssar som skriver poesi och prosa...även drama... Jag har själv översatt en del och publicerat, eftersom översättningar till svenska kan publiceras, men det finns ingen tvåspråkig rysk-svensk tidskrift där våra skrivande förmågor - unga och gamla - kan publicera sina alster på ryska (...) Jag tyckte att Diasporas grundare lyckades lösa en del av sådana problem. I Diaspora fanns dikter både på serbiska och svenska eftersom tidskriften består av en serbisk och en svensk del. Det enda jag kan tillägga just nu är att jag hjärtligen hoppas att ett par professionella personer ur rysk diaspora får lust att göra något liknande för den ryska minoriteten i Sverige

Elena Dahl

Vid en demonstration mot fjolårets NATO-attack mot Jugoslaven snubblade jag över Diaspora ­ och har sedan dess blivit en uppskattande läsare. Diaspora har fördjupat och färglagt kunskaperna om serberna och deras kulturyttringar samt, inte minst, ökat medvetenheten om dynamiken i en kulturkrets, som ­ i likhet med andra små nationers - inte är särskilt i fokus hos oss. Det allra mest positiva är, att kulturartiklarna liksom proven på prosa och poesi ger en väldig lust att gå vidare. I min outröttliga jakt på serbisk litteratur i översättning har jag blivit en plågsam person för personalen på vårt stadsbibliotek, misstänker jag. Till stor förtrytelse ser jag att bibliotekets serbiskspråkiga hyllor bågnar av gammalt och nytt: härligheter utom räckhåll. Även med kombinationen ryska och Ljubomir Devics utmärkta ordbok som nyckel förblir också den serbiskspråkiga delen av Diaspora rätt svårdechiffrerad - och därför naturligtvis alldeles särskilt lockande - som en rebus, som man lyckas lösa bara delvis.
Som "gammal svensk" uppskattar jag artiklarna med invandrarperspektiv, möjligen eftersom de ofta ger nya infallsvinklar och inte sällan bekräftar mina egna intryck av både första och andra generationens jugoslaver i Sverige. Den geografiska förflyttningen eller den icke-svenska bakgrunden har exempelvis inte resulterat i rotlöshet eller vilsenhet utan i stället utgjort en grogrund för väl utvecklade rötter i två kulturer.

Claes Hjertman

Lennart Heidenborg

Här kan man köpa diaspora

PRESS STOP
DROTTNINGGATAN 35
111 51 STOCKHOLM

FRIDHEMSKIOSKEN
DROTTNINGSHOLMSVÄGEN 14
112 42 STOCKHOLM

TIDNINGSSPECIALISTEN
ODENGATAN 30
113 51 STOCKHOLM

PERON GODIS
KUNGSGATAN 56
111 22 STOCKHOLM

PETERS TOBAK
KUNGSGATAN 30
111 35 STOCKHOLM

HÅLLPLATSENS T & T
FOLKKUNGAGATAN 112
116 30 STOCKHOLM

S.N. PRESS & SPEL
DICKSONS VÄG 6
213 68 MALMÖ


TITTIS SPEL & TOBAK
CLAESGATAN 8
200 42 MALMÖ

VIDEO PINK PALMA
ALMTORGET 1
214 57 MALMÖ

SAQHI
WACHTMÄSTAREGATAN
11 200 32 MALMÖ

PRESS STOP MALMÖ
SÖDERGATAN 20
211 34 MALMÖ

PERSBORGS TOBAK
PERSBORGS TORGET
200 31 MALMÖ

MALMÖ CIGARR
GUSTAV ADOLFS TORG 41
211 39 MALMÖ


KONSUM TRE
REKSGATAN 2
415 01 GÖTEBORG

TANGERUDS TOBAK
VÅRVÄDERSTORGET 6
418 31 GÖTEBORG

KIOSKEN TURISTEN
KUNGSPORTSPLATSEN 2
411 10 GÖTEBORG


SOLNA CENTRUM TOBAK
STADSHUSGÅNGEN 2, SOLNA C.
171 45 SOLNA

RTR ROBINS TOBAK
JÄRNAGATAN 10
151 72 SÖDERTÄLJE

TOBAKSCENTRALEN
KONTINENTGATAN 2
231 23 TRELLEBORG

EVAN´S KONFEKTYR
TORGGATAN 4
332 23 GISLAVED

FITTJA TOBAK & SPEL
FITTJAVÄGEN, FITTJA CENTRUM
145 51 NORSBORG

TENSTA TOBAK
TENSTAGÅNGEN 39, TENSTA C.
163 04 SPÅNGA

ANDERSSONS BENSIN
ÖSTRA STORGATAN 44
293 33 OLOFSTRÖM

VÅRBERGS TOBAK
VÅRGBERGS TORG 22
127 04 SKÄRHOLMEN

KONSUM EXTRA
DROTTNINGGATN 36
341 36 LJUNGBY

TÄBY TOBAK
ÖSTERNTOTGET 153
183 34 TÄBY

HEDBERGS TOBAK
ÖSTERLÅNGGATAN 52
502 32 BORÅS

COMMERCEKIOSKEN
ÖSTER LÅNGGATAN 5
731 32 KÖPING

WHLBERGS PRESS CITY
DROTTNINGGATAN 2
753 10 UPPSALA

HURTIGS TORG SPEL
HURTIGS TORG 8
136 02 HANINGE

MEGA I ANGERED
ANGEREDS TORG
424 22 ANGERED

TRAFIKKIOSKEN
STORA TORG
301 10 HALMSTAD

BERGLUNDS TOBAK
STORGATAN 39
302 43 HALMSTAD

ARKAD KIOSKEN
DROTTNINGGATAN 39
4161 33 TROLLHÄTTAN

CIRO TOBAK GALLERIAN-
CARELIIGATAN 5
632 20 ESKILSTUNA

CITY TOBAK
S:T LARSGATAN 33
582 24 LINKÖPING

ANWARS KIOSK
VÄSTRA GATAN 78
442 31 KUNGÄLV

BJÖRKLUNDS TOBAK
STUREGATAN 10
722 13 VÄSTERÅS

PRESS STOP LUND
KLOSTERGATAN 8 B
222 22 LUND

RINKEBY TOBAK
RINKEBY TORG
163 05 SPÅNGA

R. HANSSONS TOBAK
JÄRNVÄGSGATAN 1
652 25 KARLSTAD

ALBY KIOSKEN
ALBYVÄGEN 3, ALBY T-BANA
145 59 NORSBORG

N. JONSSONS TOBAK
SLOTTSGATAN 119
602 22 NORRKÖPING

PRESSBYRÅN SKÄRHOLMEN CENTRUM
127 48 SKÄRHOLMEN

TRIAL DRAGAN AB
SÖDERGATAN 58
252 25 HELSINGBORG

ANNIKAS KIOSK, P-BYRÅN
DROTTNINGAGATN 14
702 10 ÖREBRO

ARLÖVS TOBAK & SPEL
LUNDAVÄGEN 29
232 32 ARLÖV

RAYMONDS TOBAK ALBY CENTRUM
145 02 NORSBORG

PANONJIA FOOD
KLOSTERGATAN 68
553 35 JÖNKÖPING