Nytt nummer: 5-6/09 (71-72)

En sensation under Hagia Sofia


Den mänskliga drömmen är gränslös och saknar slut. Enligt en legend så finns det under Hagia Sofia ännu ett, kanske mycket väldigare, bysantinskt byggnadsverk. Enligt andra så har vattnet i de cisterner som finns under kyrkan helbrägdagörande egenskaper.

Den Serbisk-ortodoxa kyrkans överhuvud, Patriark Pavle, har avsomnat

Hans Helighet Patriark Pavle, avsomnade den 15 november 2009 klockan 10.45, på Militärakademiska sjukhuset i Belgrad, där han vårdats sedan den 13 november 2007.
Hans Helighet Patriark Pavle (hans världsliga namn var Gojko Stojčević) föddes den 11 september 1914 i den slavonska byn Kućanci nära Donji Miholjac. I sin födelseort avslutade han grundskolan, gymnasiet i Tuzla och Sarajevo, och den teologiska fakulteten i Belgrad. Under det extraordinära Heliga Biskopsmöte (Sabor), den 1 december 1990, under ledningen av Metropoliten av zagrebski- ljubljanski Jovan Pavlović, vikarie av dåvarande Patriarken German, valdes ny patriark. Valet stod mellan tre kandidater och avgjordes genom hemlig omröstning. Eftersom ingen av kandidaterna hade fått tillräckligt av rösterna, avgjordes valet av lottningen, det så kallade ”apostlasättet”. Ärkemandrit Tronoski Antonije drog namnet på den blivande patriarken. På så sätt har Pavle blivit det 44:e överhuvudet i den Serbisk-ortodoxa kyrkan. Han installerades som Patriark den 2. december 1990 i Saborna kyrkan Sankt Arhangel Mihailo i Belgrad av 12 biskopar, 12 präster och 13 diakoner. Hans Helighet Patriark Pavle uttalade då att hans enda arbetsprogram är Evangeliet. För det troende folket var han den helgonlike som gick på jorden. Han färdades med kommunala färdmedel i sina resor inom sitt stift och blev känd bland folket för det. Han besökte många ortodoxa kyrkor: Carigrad, Alexandria, Jerusalem, Ryssland, Bulgarien, Rumänien, Grekland, Grusien samt serbiska episkopat och församlingar i Amerika, Kanada, Australien, Ungern och Rumänien. Hans Helighet Patriark Pavle begravdes den 19 november 2009 i klostret Sankt Arhangel Mihailo i Rakovica.

Brev från Norge på norska
Brev från Norge (Pisma iz Norveške), där Isidora Sekulić har förevigat detta lands skönhet och lämnat efter sig den serbiska litteraturens mest briljanta naturskildringar, har äntligen publicerats även på språket i det land där de skrevs. Boken presenterades i Oslo den 24 mars i år.
Brev från Norge har översatts av dr Zorica Mitić, som även själv bekostat tryckning.
Breven publiceras nästan ett århundrade efter att de skrevs och femtio år efter Isidoras död. Zorica Mitić har gjort stora ansträngningar för att bevara verkets skönhet. I detta arbete har hon fått osjälvisk hjälp av författaren och översättaren Jostein Sand Nilsen, som i bokens förord bland annat har skrivit: ”Hon är poetisk och höglitterär och skriver så vackert att skyarna dansar över himmelen”.

Litteraturen från Bosnien och Hercegovina är nästan okänd ute i världen!
Nu får vi ta del av den nyöversatta ”Noveller från Bosnien-Hercegovina”.

Översättaren Đorđe Žarković står för tjugo tre av den tjugo sex noveller: Svetozar Ćorović Trettondagsafton (Bogojavljenska noć), Petar Kočić Mrguda(Mrguda), Isak Samokovlija Salomos tecken (Solomonovo slovo), Ćamil Sijarić Geten (Koza), Nedžad Ibrišimović Det var en gång en; Mammas hjärta; Karabeg (Bio jednom jedan; Majčino srce; Karabeg), Zija Dizdarević Mor (Majka), Alija Isaković Den mannen (Taj čovjek), Sead Fetahagić Ett lyckligt kärleksslut (Sretan svršetak ljubavi), Nenad Radanović Trädgårdsmästarens dotter (Baštovanova kćer), Nijaz Alispahić Det doftande äppelträdet (Mirisavka), Ivan Lovrenović Stjärnmanteln (Zvjezdani plašt), Irfan Horozovic Knivbutiken (Prodavnica noževa), Safeta Obhođaš Jamilas förebild (Džamilin uzor), Dževad Karahasan Hur vi lever idag (En sann kärlekshistoria) (Kako živimo danas/Jedna istinita ljubavna priča/), Nura Bazdulj Hubijar Den blonda Venus (Plava Venera), Isnam Taljić Återkomsten (Povratak), Zlatko Topčić Metamorfoser (Metamorfoze), Vladimir Pištalo Mostar (Mostar), Alma Lazarevska Hur vi dödade sjömannen (Kako smo ubili mornara), Miljenko Jergović Se på mig, Anadolka (Pogledaj me, Anadolko), Nenad Veličković Sprickan (Pukotina), Torsten Sjöfors har översätt Andrićs brev från 1920, Ivo Andrić Ett brev år 1920 (Pismo iz 1920.), En novell av Mirka Kovača Minnet av den färggranna fågeln (Sjećanje na šarenu pticu) har översätt Elisabeth Knutsson och till novell av Aleksandara Hemona Öar (Ostrva /Mljet) översättare är Kerstin Gustafsson. Språkliga nivå tack vare Žarkovićs översättningar är högt. Läsare kan få känsla att noveller är usprungligen skrivna på svenska.
Urvalet gjort av Izet Muratspahić ger en bild av en starkt litteratur som var faktiskt okänd i Sverige. Noveller från Bosnieh ch Hercegovina gav ut Temsy Bokförlag från Stockholm.

Novell
Rajko Djurić

Jag är Auschwitz-tysk
Översättning: Ljiljana Dufgran

Hur man finner Belgrad i Stockholm
Av Aleksandar Saša Djordjević

Projektet Applied Nostalgia (Primenjena nostalgija) har som mål att presentera Serbien för Europa och att marknadsföra europeiska värderingar i Serbien. Till projektet är knutna konstfotografer från Sverige, Frankrike, Tjeckien och Portugal, som fick resa till Belgrad med uppgiften att i bilder föreviga motiv som påminde dem om de städer som de kom ifrån. Samtidigt reste serbiska mästerfotografer till de nämnda ländernas huvudstäder för att där hitta likheter med Belgrad. Hittills så har man hållit utställningar i Lissabon, Paris och Prag. Nu har turen kommit till Stockholm och utställningen i Belgrad kommer att vara öppen från 15 december i Ungdomens hus (Dom omladine).